Att sjunga med barn

26.11.2020

Har ni tänkt på hur barn sjunger? Framförallt små barn. Det kan eventuellt vara lite olika beroende på om det är mer uppstyrt i en gemensam sång med andra eller om barnet spontant sjunger medan det leker

Lägg gärna märke till hur t ex en 3-, 4- eller 5-åring låter när han eller hon leker, särskilt i den ensamma leken med smådjur, leksaker, lego eller vad som för stunden är aktuellt. Ofta sjunger eller pratsjunger barnet i relation till leken på ett lekfullt och improvisatoriskt sätt. Sången och smålätena är viktiga och utvecklar barnets fantasi och uttrycksförmåga. Lyssna även på röstens läge. Var befinner sig den? Den är (oftast, men inte alltid) väldigt ljus, rentav pipig ibland. Det är helt naturligt och beror på att barnets stämband är betydligt kortare än äldre barns och f a vuxnas.

Inte alla tänker på detta. Under ordnade former kan barnet sjunga något lägre, men egentligen inga toner som ligger under ettstrukna c. Det är tonen som ligger ungefär i mitten på pianot, till vänster om de två svarta tangenterna vid nyckelhålet (om det finns något nyckelhål).

Detta kan alltså vara en bra sak att tänka på för dig som gärna sjunger med ditt barn eller för dig som förskolepedagog. (Jag vet att det inte alltid fördjupas nämnvärt i musikämnet på förskolelärar-utbildningarna, lite beroende på lärosäte.) Vi vuxna behöver alltså anpassa oss till barnens röstläge och inte tvärtom. De kan ju inte nå ner till mörka toner av rent fysiologiska skäl.

Många vågar inte förändra sitt sätt att sjunga, dels av ren bekvämlighet och dels pga okunskap. Det kan även ligga viss prestige eller rädsla i det. Den vuxne tycker kanske inte att hon eller han sjunger så bra, vill avdramatisera det hela (vilket förvisso är bra) och bara sätta igång och sjunga i sitt bekväma talröstläge för att "det viktigaste är att barnen tycker att det är roligt".

Absolut! Spontan sångglädje är otroligt viktigt! Men för barnet som inte ens når ner till de låga tonerna kan det i värsta fall bli tvärtom. Barnet tror att hon eller han inte kan, letar sig till en annan ton, (byter tonart), "brummar" eller rentav tystnar. Däremot så tänker inte barnen på vuxnas eventuella sångkvalitet. Det är oftast de vuxna själva som värderar sin sång. Rösten är väldigt personlig och en naturlig del av vår självbild. Vi är många som bedömer huruvida vi "kan sjunga" eller ej. Ett populärt uttryck tycks vara "jag sjunger hellre än bra" och så vågar han eller hon inte riktigt ta ton. Det är lite synd, för oftast handlar inte sång med barn (om någon sång överhuvudtaget egentligen!) om prestige. Det handlar om att tillsammans med barnen vägleda dem in i sångens och musikens värld på ett enkelt sätt. Sången utvecklar deras samspel, fantasi och språk i form av roliga, härliga sångupplevelser! Att sjunga tillsammans ÄR roligt, men då behöver vi vuxna anpassa oss efter barnens röster. Det viktigaste är att sången fungerar snarare än att det låter vackert (skönsången är förresten en fråga om tycke och smak).

Så hur gör man då? Jo, börja sångerna på en lite högre ton. Barnsånger har sällan ett stort omfång, men de brukar ligga ungefär mellan ettstrukna c (mitten-c) och tvåstrukna c. Så testa gärna läget på ett piano (om du har ett) vid något tillfälle innan eller ta hjälp av en inspelning med barn. 💖


eid=ARCHmX_RxRNLGQG0NAeWGYHtOFk1krVDrapwEGz7SxKOLo53om-Gwa6vklP9C23KhY6dbVk8-SzeUO-t" data-width="225" data-layout="standard" data-action="like" data-size="small" data-show-faces="true" data-share="true">