Röstens mixklang

30.01.2020

   Före jul skrev jag dels om hur vi sångpedagoger oftast delar in sångrösten i olika klanger: bröstklang och huvudklang. En mörk/kraftigare och en ljus röst. Förutom dessa två grunduppdelningar brukar många prata om en tredje variant, nämligen "mixklang".

   Det finns egentligen bara två sätt att ansätta tonen, antingen med förankring i bröstet (bröstet) eller uppe i huvudet (huvudklang). När man "mixar" klangfärgen så är det i praktiken huvudklang som används, men som man gör mer kraftfull med hjälp av vissa effekter uppe i den s k artikulationsapparaten, d v s näshåla, munhåla och svalg. Den liknar bröstklangen trots att det inte är det. Ofta når den ut bättre än den rena huvudklangen. Det är också ett sätt för många artister att skapa sin egen sångstil och sitt eget sound genom att leka med t ex nasala klanger av olika mått.

   Den här effekten kallas således för "mix" därför att man blandar in bröstklangseffekter i huvudklangen vilket är väldigt vanligt inom populärmusikens olika genrer, pop, soul, rock och jazz samt även musikal i viss mån. Musikalsången har förvisso mycket gemensamt med den klassiska sången där man mest använder huvudklang, men det är också vanligt med mix. 

   Som ni märker finns det olika benämningar för mixklangen/mix voice och genom åren har många olika röstforskare och sångpedagoger haft olika sätt att benämna sångröstens klanger. Det kan vara lite förvirrande för den sångelev som inte är van vid dessa namn och bara vill lära sig att styra och förbättra sin röst! Det viktiga är såklart att man känner sig bekväm vid sin röst och kan kommunicera med sin pedagog och förstå vad som menas. ;-)

   Det finns flera bra sångövningar att använda sig av och i nästa blogginlägg kommer några konkreta exempel. Generellt kan man använda sig av ljusa vokaler såsom I, E, Ä, Ö, A (A kan även färgas mörkt). Lägg gärna till ett M, N eller NG före vokalerna samt håll ett par fingrar uppe på näsryggen. Sjung på t ex Mimimimiiii, nememeee, ngee, ngää... på vilka toner du vill i mellanregistret, d v s inte för högt och inte för lågt.

   Jag hoppas att du som läser och vill lära dig något om sångsöstens olika klanger blev lite klokare av detta. Har du några funderingar, så kommentera gärna nedan eller kontakta mig.